I Sverige finns, till skillnad från i USA och Kina, flera riktigt gamla företag bland de allra största. Fyra av de 500 största svenska företagen grundades redan på 1800-talet.
Här finns en lista över Sveriges största företag. I en internationell jämförelse är de påfallande gamla. Många av dem grundades före andra världskriget. Men är det verkligen samma företag nu som då? I de flesta fall har verksamheten, och därmed också företagen, genomgått stora förändringar.
Ett exempel är det företag som idag heter TeliaSonera. Det var ursprungligen en statlig myndighet, som instiftades 1853 under namnet Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket. 1871 ändrades namnet till Kongl. Telegrafverket, och 1903 byttes o:et ut mot ett u. 1946 togs ”Kungl.” bort från namnet, och 1953 fick myndigheten heta Televerket. 1993 omvandlades verket från myndighet till ett statligt företag – Telia – i och med att den nybildade Telestyrelsen tog över den myndighetsutövande rollen.
Hur gick det till?
Telia är inte det enda svenska storföretag som kan spåra sina rötter tillbaka till 1800-talets andra hälft. Ytterligare tre av företagen på Veckans affärers lista härstammar från denna tid. Den som har läst historiska romaner som utspelar sig kring år 1850 blir kanske förvånad. Vid denna tid var Sverige nämligen ett av världens fattigaste länder. I slutet av 1860-talet drabbades landet av tre år av missväxt, vilket ledde till att många svenskar svalt ihjäl. Många utvandrade också till USA, vilket bl.a. beskrivits av Vilhelm Moberg i Utvandrarna-sviten.
1868 ordnades en insamling till svältande svenskar i London, men under de kommande åren genomgick världen, och Sverige, förändringar som skulle göra Sverige till ett av världens rikaste länder. Industrialiseringen i Storbritannien ledde till ökad efterfrågan på många svenska råvaror, men även på livsmedel och industriprodukter, till följd av den höjda levnadsstandarden. Samtidigt skedde förändringar i jordbruket som frigjorde arbetskraft, som i sin tur kunde få arbete i industrierna. Infrastrukturen och utbildningsväsendet byggdes också ut, vilket gjorde att arbetskraften blev mer välutbildad, och också att det blev lättare att transportera både råvaror och färdiga produkter.