Enligt den senaste läroplanen ska entreprenörskap finnas med som en del i undervisningen. Men hur ser det ut i praktiken? Och ännu viktigare: vad ska det vara bra för?
Entreprenöriellt lärande är en av de åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande som har definierats av Europaparlamentet och EU:s ministerråd. Nyckelkompetenserna beskrivs på Europeiska unionens webbplats på följande sätt:
Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning.
Nyckelkompetenser är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel, vilket leder till att den snabbare kan anpassa sig efter en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. De är även mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet och bidrar till att motivera arbetarna och öka arbetsglädjen och arbetskvaliteten.
Nyckelkompetenserna ska dels förvärvas av unga genom utbildningsväsendet, men även av vuxna – inte minst genom olika typer av kompetensutveckling och vidareutbildning. Det ska vara möjligt även för grupper som befinner sig i ett utanförskap att tillägna sig de åtta kompetenserna, inte minst eftersom de kan möjliggöra för dem att ta sig ur utanförskapet.
De åtta kompetenserna är:
- Kommunikation på det egna modersmålet.
- Kommunikation på främmande språk.
- Matematiskt kunnande samt grundläggande kompetens inom teknik och vetenskap.
- Digital kompetens.
- Lära att lära.
- Social och medborgerlig kompetens.
- Entreprenöriell kompetens.
- Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
Entreprenöriellt lärande och entreprenöriell kompetens
Det entreprenöriella lärandet syftar till att utveckla den entreprenöriella kompetensen. Denna kan i sin tur sammanfattas som förmågan att omsätta idéer i praktiken, genom kreativitet, innovation och risktagande. En annan viktig beståndsdel är förmågan att planera, projektleda och följa upp projekt, för att kunna nå uppsatta mål.
Uppdraget att främja det entreprenöriella lärandet har getts till Skolverket. Det entreprenöriella synsättet ska vara närvarande från förskolan och upp till högskolan. Det betyder dock inte att alla elever ska lära sig att driva företag. Snarare handlar det om att utveckla de förmågor hos eleverna som i sin tur främjar företagaranda och initiativförmåga. Visst finns det kurser i företagsekonomi på gymnasiet, med det entreprenöriella lärandet handlar minst lika mycket om att stimulera följande egenskaper:
- Kreativitet
- Initiativförmåga
- Nyfikenhet
- Självförtroende
- Upptäckaranda
- Problemlösningsförmåga
- Ansvarstagande
Entreprenörskap förknippas ofta med arbete på egen hand, det ensamma geniet som kläcker en idé och lyckas realisera den trots omgivningens motstånd. I verkligheten är de epokgörande produkterna nästan alltid ett resultat av en grupps gemensamma ansträngningar. Därför lär man inom undervisningen eleverna att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. För att kunna samarbeta med andra på ett bra sätt måste man kunna fatta beslut, kommunicera och samarbeta.
Allt detta är naturligtvis inte nytt. I den gamla läroplanen, från 1994, stod att svenskämnet skulle utveckla elevernas kreativitet, lust att lära och lust att skapa. Med den nya läroplanen blir det dock ännu mer tydligt att eleverna ska vara delaktiga och ta eget ansvar för sitt lärande genom att planera, men också att de ska ges möjligheter att utveckla och uttrycka sin kreativitet, och det inte bara i estetiska och praktiska ämnen.